Psykiskt sjuk mamma, metamfetaminkokande pappa, stackars lilla barn. Vi får följa med äldsta dottern i familjen, Ree, när hon letar efter sin försvunna pappa. Innan han försvann så belånade han huset den trasiga familjen bor i – för att betala borgen efter knarktrassel – och nu går snacket att någon har gjort slut på honom. Det kanske verkar jävligt? Javisst, det är jävligt och på många sätt en deprimerande rulle. Men – Winter’s Bone är också en gudabenådad film. Fotot är ren och skär ögonfröjd och skådespelerarna är suveräna. Jennifer Lawrence (pass på, en klyscha) är Ree. Men det är John Hawkes som knockar mig totalt i rollen som Rees oberäkneliga farbror Teardrop. Han är så bra att jag gav honom en Oscar direkt när jag såg filmen – innan Oscarsgalan gick av stapeln, alltså – och fullständigt glömde bort de andra nominerade (för bästa manliga biroll): Christian Bale i The Fighter och Geoffrey Rush i The King’s Speech). Nu i efterhand så skulle jag nog ha karvat av några lemmar från Christian Bales gubbe och gett till John Hawkes (bara namnet!), precis som jag ville kapa vissa delar från Colin Firths Oscar.
Här är det inavlat värre, ska ni veta. Men ack, så bra.
Se!
